Wikipedias utvalda innehåll kan vara välskrivna artiklar, förklarande bilder eller fördjupande listor. Alla har de gemensamt att de visar det finslipade resultatet av de samarbeten som driver Wikipedia.
Allt utvalt innehåll genomgår en grundlig granskningsprocess av Wikipedias användare. Om du är registrerad användare får du lägga din röst på någon av de artiklar som nomineras just nu.
En liten guldstjärna () strax höger om rubriken på en sida indikerar att sidan du besöker är utmärkt. En liten blå stjärna () betyder att den är bra. Dessutom finns en liten grön stjärna () som utgör de rekommenderade artiklarna. Rekommenderade artiklar har av enskilda användare ansetts vara läsvärda och ha en bra täckning av artikelämnet. De har alltså, till skillnad från de utmärkta och bra artiklarna, inte varit föremål för någon omröstning.
Gamla Göta landsväg eller Göta landsväg var en medeltida färdväg som gick från Stockholm över Södertörn, mot Götaland. Innan Stockholm grundades fanns här den forntidaTingsvägen som ledde till Svartlöten, där ting hölls varje vår och höst. När Stockholm grundades på 1250-talet infogades den gamla tingsvägen i den allmänna tillfartsvägen till staden och kom då att kallas Göta landsväg.
Vägsträckningen över Årstafältet är den bäst bevarade delen och numera ett fornminne. Göta landsväg miste sin betydelse som huvudled under senare delen av 1600-talet, när den "Nya landsvägen" (numera Gamla Södertäljevägen) över Hornstull tillkom.
För den som på 1500-talet skulle färdas landvägen söderut från Stockholm, var Göta landsväg det enda alternativet. Vägen har anor åtminstone från medeltiden. Förmodligen var den redan upptrampad på bronsåldern eller ännu tidigare. ► Läs mer
Indonesiens vulkaner är en del av Eldringen, vilket är namnet på den hästskoformade kedja av vulkaner som finns kring Stilla havet. De cirka 150 vulkaner som listas nedan är indelade efter sex olika geografiska regioner, fyra av dem tillhör Sundabågens gravsystem och de återstående två är vulkanerna på Halmahera (och dess omgivande öar), samt vulkanerna på Sulawesi och Sangiheöarna. Den senare vulkangruppen är en del av den vulkanbåge som skapat Filippinerna och dess vulkaner.
De mest aktiva vulkanerna är Kelut och Merapi på Java vilka under utbrott dödat tusentals människor. Sedan 1000 e.Kr. har Kelut haft fler än 30 utbrott, det största med en femma på den åttagradiga VEI-skalan, medan Merapi har haft mer än 80 utbrott under samma period. ► Läs mer
Den globale opvarmning er betegnelsen for den ændring i Jordens klima, der er sket i de sidste omkring 100 år på grund af stigningen i den gennemsnitlige temperatur samt de heraf følgende konsekvenser. Der er mange videnskabelige observationer, der viser, at klimaet (eller ‘’klimasystemet’’) bliver varmere. Mange af de observerede ændringer siden 1950'erne har ikke fortilfælde i tidligere temperaturmålinger, som går tilbage til midten af 1800-tallet eller i klimaproxy-data (afledt af blandt andet årringe, sedimenter og iskerneboringer), som går tusindvis af år tilbage.
Der er stor enighed blandt forskere om, at det er "ekstremt sandsynligt", at menneskeskabt påvirkning er den dominerende årsag til den observerede opvarmning siden midten af 1900-tallet.
Forventede konsekvenser af global opvarmning er øgede temperaturer, havstigninger, ændring af nedbørsmønstre og ørkenspredning i de subtropiske klimabælter. Opvarmningen forventes at være større over land end over hav og størst i Arktis med reduktion af gletsjere, permafrost og havis til følge. Andre forandringer kan blive hyppigere forekommende ekstremt vejr (f.eks. hedebølger, tørke, skybrud med oversvømmelser og kraftige snefald), forsuring af havene og faldende biodiversitet. Alvorlige konsekvenser for mennesker og samfund er faldende forsyningssikkerhed af fødevarer på grund af svigtende høst samt affolkning af beboede områder ved stigende vandstand. Klimasystemet har stor "træghed", og drivhusgasser vil forblive i atmosfæren i lang tid. Derfor vil mange af disse konsekvenser ikke blot eksistere i flere årtier eller århundreder, men i flere tusinde år.
Mulige tiltag imod global opvarmning er reduktion i udledning af drivhusgasser og geoengineering. ► Læs mere
Shoemaker-Levy 9 (SL9 eller formellt kallad D/1993 F2) var en komet som kolliderade med Jupiter 1994, vilket blev den första direkta observationen av två objekt i solsystemet som kolliderar. Då är kollisioner mellan jorden och andra objekt ej medräknade. Detta skapade mycket publicitet i media och SL9 följdes noggrant av astronomer över hela världen. Kometen gav mycket information om Jupiter och dess atmosfär och kollisionen illustrerade Jupiters roll som "dammsugare" av mindre objekt i det inre solsystemet.
_2.png.html){kind=small}
