Viktor Emanuel III
| Viktor Emanuel III | |
|---|---|
| Regeringstid | 1900–1946 |
| Företrädare | Umberto I |
| Efterträdare | Umberto II |
| Regeringstid | 1939–1943 |
| Regeringstid | 1936–1941 |
| Gemål | Elena av Montenegro |
| Barn | Yolanda Margherita av Savojen Mafalda av Savojen Umberto II av Italien Giovanna av Savojen Maria av Savojen |
| Personnamn | Vittorio Emanuele |
| Ätt | Huset Savojen |
| Far | Umberto I |
| Mor | Margherita av Savojen |
| Född | 11 november 1869 |
| Religion | Katolskt kristen |
| Namnteckning | |
| Död | 28 december 1947 (78 år) |
| Dödsorsak | Lungvattusot |
Viktor Emanuel III (italienska: Vittorio Emanuele III), född 11 november 1869 i Neapel, död 28 december 1947 i Alexandria, var kung av Italien.[1] Han var italiensk kung åren 1900–1946, kung av Albanien 1939–1943, samt kejsare av Etiopien 1936–1941. Han var son till Umberto I och Margherita av Savojen-Genua, samt gift med Elena Petrovitj av Montenegro. Han var far till Umberto II.
Vittorio Emanuel blev det enade Italiens tredje kung. Hans långa tid på tronen gör att han ibland uppfattas som Italiens sista kung. Emellertid abdikerade han i maj 1946 till förmån för sin son, Umberto II. Efter detta gick familjen i exil till Kairo där Viktor Emanuel III avled 1947.
Tidigt liv
Viktor Emanuel var Umberto I:s enda legitima son och därför tronarvige. Viktor Emanuel var ett sjukligt barn och hade svaga ben som krävde ortopediska stöd. Familjen höll honom bort från offentligheten och Viktor Emanuels barndom var ensam. Därför har honom beskrivits som blyg men trots detta fick han militärutbildning som krävdes av familjen.[2] Innan hans militärutbildning studerade han privat hemma. Viktor Emanuel var särskilt bra på språk, historia och geografi.[3]
Italiens kung
Den oberedda Viktor Emanuel blev kungen år 1900 då hans far mördades. Viktor Emanuel var själv då på en kryssning på Medelhavet med sin fru. Han var dock villig att bli en bra monark.[3]
Som representativ statschef med talmansfunktioner i det italienska parlamentet, gav han efter marschen mot Rom 1922 Benito Mussolini uppdraget att regera Italien. Det har spekulerats mycket kring hur pass starka bindningarna mellan kungen och Mussolini egentligen var. Klart var att kungen till en början stödde Mussolini på grund av att han ansågs vara den enda som kunde regera landet och kväsa den socialistiska opposition, vilken under åren efter första världskriget hade stort politiskt inflytande i norra Italien genom strejker och arbetarråd.
År 1938 skrev kungen under ett lagförslag som möjliggjorde bl.a. judarnas förföljelse i Italien.[4]
Efter Italiens inträde i andra världskriget och framförallt sedan motgångarna snabbt började komma för Italien blev bindningarna med Mussolini en politisk belastning för Vittorio Emanuele III, som avsatte Mussolini 1943 efter att de allierade landstigit på det italienska fastlandet och förklarade krig mot Tyskland. Det slutade med att tyskarna och Adolf Hitler kom till undsättning och bildade en norditaliensk fascistisk republik, Salòrepubliken. Där blev Mussolini (som först fängslats på kungens order men räddades av tyskarna i en spektakulär undsättningsoperation hösten 1943) tyskarnas marionettfigur.
Monarkis fall och sista år
Då Italien började förlora kriget, blev attityderna mot monarki allt mer negativa.[2] En orsak till detta var bl.a. att kungen flydde Rom år 1943.[5]
Efter kriget bestämde Vittorio Emanuel på de allierades rekommendation att utlysa en folkomröstning 1946 om hur Italien skulle styras i framtiden. Vid denna tid förekom stora oroligheter i framförallt norra Italien. De lokala partisanerna, som kämpat mot fascisterna under kriget, fortsatte att kämpa mot verkliga och inbillade fascister och vägrade att erkänna kungen som statschef på grund av det samröre han hade haft med fascisterna.
Folkomröstningen slutade med seger för republikanerna, som fick 54,3 procent av rösterna mot monarkisternas 45,7 procent. Folkomröstningsresultatet ledde till det att alla manliga medlemmar av kungafamiljen utvisades från Italien för eviga tider.[2]
Viktor Emanuel avled den 28 december 1947 i Alexandria då han fick lungvattusot. I början fanns hans gravplats i Sakt Katarinas katedral. År 2017 flyttades honom till Italien. Detta fick kritik på grund av Viktor Emanuels roll i fascistregimens legitimering.[2][4]
Familj och privatliv
Viktor Emanuel var gift sedan 24 oktober 1896 med prinsessan Elena av Montenegro (1872–1952). Baret fick fem barn:[3]
- Yolanda Margherita av Savojen (1901–1986) gift med greve di Bergolo
- Mafalda av Savojen (1902–1944) (död i koncentrationslägret Buchenwald), gift med Philipp av Hessen-Kassel
- Umberto II av Italien (1904–1983)
- Giovanna av Italien (1907–2000) gift med Boris III av Bulgarien
- Maria av Savojen (1914–2001) gift med prins Luigi av Bourbon-Parma
Viktor Emanuel var en ivrig numismatiker som samlade gamla mynt och skrev om dessa till numismatiska tidningar. Han har beskrivits som god man, älskande far och pliktmedveten byråkrat.[6]
På grund av sin sjukliga barndom var Viktor Emanuel bara 153 cm lång. På grund av detta fick han smeknamnet Sciaboletta, "lilla svärdet". Drottningen Elena, som själv var 180 cm lång, brukade kalla honom för på franska mon petit roi "min lilla kung".[2][4][7]
Antavla
| 16. Carlo Emanuel av Savojen-Carignano (även 22. & 24.) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8. Kung Karl Albert av Sardinien (även 12.) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 17. Maria Kristina av Sachsen (även 23 & 25.) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4. Kung Viktor Emanuel II av Italien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 18. Storhertig Ferdinand III av Toscana (även 26.) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9. Maria Teresia av Toscana (även 13.) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19. Lovisa av Sicilien och Neapel (även 27.) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2. Kung Umberto I av Italien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20. Kejsar Leopold II | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10. Ärkehertig Rainer av Österrike | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 21. Maria Ludovika av Spanien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5. Maria Adelheid av Österrike | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 22. Samma som 16. & 24. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 11. Elisabeth av Savojen-Carignano | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 23. Samma som 17. & 25. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1. Kung Viktor Emanuel III av Italien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 24. Samma som 16. & 22. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 12. Samma som 8. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 25. Samma som 17. & 23. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6. Ferdinand, hertig av Genua | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 26. Samma som 18. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 13. Samma som 9. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 27. Samma som 19. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3. Margherita av Savojen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 28. Prins Maximilian av Sachsen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 14. Kung Johan I av Sachsen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 29. Carolina av Parma | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7. Elisabeth av Sachsen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30. Kung Maximilian I Josef av Bayern | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 15. Amalia Augusta av Bayern | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 31. Karolina av Baden | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utmärkelser
Italienska
riddare av Annunziataorden (stormästare, 1900)
storkors av Sankt Mauritius- och Lazarusorden (stormästare, 1900)
storkors av Italienska kronorden (stormästare, 1900)
storkors av Savojens militärorden (stormästare, 1900)
storkors av Savojens civilförtjänstorden (stormästare, 1900)
storkors av Romerska örnorden (grundare och stormästare, 1942)[8]
Albaniska under Italiens styre
storkors av Besaorden (stormästare, 1939)
storkors av Skanderbegorden (stormästare, 1939)
Källa:[11]
Utländska
storkors av Sankt Stefansorden (Österrike-Ungern, 1887)[12]
kedja av Sankt Kyrillos och Sankt Methodios orden (Bulgarien)[13]
storkors av Kung Zvonimirs kronorden (Kroatien, 1942)[14]
1 klassen av Vita lejonets orden (Tjeckoslovakien, 1925)[15]
riddare av Elefantorden (Danmark)[16]
civilledarskaps 1 klass av Frihetskorset (Estland)[17]
kedja av Finlands Vita Ros’ orden (Finland, 1920)[18]
kedja av Svarta örns orden (Preussen)[9]
storkommendör av Hohenzollerska husorden (Preussen, 1890)[19]
riddare av Trohetsorden (Baden, 1893)[20]
riddare av Berthold I:s orden (Baden, 1893)[20]
riddare av Sankt Hubertusorden (Bayern)[21]
storkors av Vita falkens orden (Sachsen-Weimar-Eisenach)[22]
riddare av Rutkroneorden (Sachsen, 1893)[23]
storkors av Württembergska kronorden (Württemberg, 1882)[24]
storkors av Krysantemumorden (Japan, 1902)[25]
1 klassen av Björndödarorden (Lettland)[26]
storkors av Karl den heliges orden (Monaco, 1890)[27]
1 klassen av Lejon- och solorden (Persien, 1902)[28]
storkors av Virtuti Militari-orden (Polen, 1923)[29]
riddare av Sankt Andreas orden (Ryssland)[9]
storkors av San Marinos orden (San Marino)[30]
riddare av Chakriorden (Siam, 1897)[31]
riddare av Gyllene skinnets orden (Spanien, 1878)[32]
kedja av Karl III:s orden (Spanien, 1900)[33]
kedja av Imperiella ok- och pilorden (Spanien, 1937)[34]
riddare av Serafimerorden (Sverige-Norge, 1888)[35]
storkors av Sankt Olavs orden (Sverige-Norge, 1891)[36]
riddare av Kristusorden (Heliga stolen, 1932)[37]
hedersriddare av Strumpebandsorden (Storbritannien)[38]
Victoriakedjan (Storbritannien)[38]
Galleri
-
Viktor Emanuels grav
-
Viktor Emanuel tillsammans med belgiske kungen Albert I
-
En propagandaplakat under första världskriget som uppmuntrar äta bl.a. socker och kött sparsamt p.g.a. kriget
Referenser
Noter
- ^ ”Victor Emmanuel III” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 2026. https://www.britannica.com/biography/Victor-Emmanuel-III. Läst 2 februari 2026.
- ^ [a b c d e] ”King Victor Emmanuel III of Italy” (på engelska). The National WWII Museum. 14 juli 2021. https://www.nationalww2museum.org/war/articles/king-victor-emmanuel-iii-italy. Läst 2 februari 2026.
- ^ [a b c] ”King Vittorio Emanuele III of Italy” (på engelska). Unofficial Royalty. 5 april 2016. https://www.unofficialroyalty.com/king-vittorio-emanuele-iii-of-italy/. Läst 2 februari 2026.
- ^ [a b c] ”Italian king's reburial reopens old wounds” (på engelska). BBC. 19 december 2017. https://www.bbc.com/news/world-europe-42400766. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”Victor Emmanuel III, King of Italy” (på engelska). British Museum. Arkiverad från originalet den 26 februari 2024. http://web.archive.org/web/20240226053310/https://www.britishmuseum.org/collection/term/biog116998. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”ITALY: The Little King” (på engelska). TIME. 5 januari 1948. https://time.com/archive/6784942/italy-the-little-king/.
- ^ Willan, Philip (22 augusti 2024). ”Ignore fascist links and beatify Queen of Italy, say admirers” (på engelska). www.thetimes.com. https://www.thetimes.com/world/europe/article/ignore-fascist-links-and-beatify-queen-of-italy-say-admirers-8tvwz7zg2. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”Italy, Kingdom. An Order Of The Roman Eagle, Iii Class Commander, Civi” (på engelska). eMedals. https://www.emedals.com/products/italy-kingdom-an-order-of-the-roman-eagle-iii-class-commander-civil-division-c1942-eu22812. Läst 2 februari 2026.
- ^ [a b c] (på italienska) Almanach de Gotha. Justus Perthes. 1922. sid. 50–51. http://archive.org/details/almanachdegotha1922goth. Läst 2 februari 2026
- ^ Stieler, Adolf & Vogel, C. (1907) (på tyska). Stielers Hand-Atlas : 100 Karten in Kupferstich mit 162 Nebenkarten. J. Perthes. https://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.61653
- ^ Lapena, Ivo (1961). ”La Rinuncia in Diritto Internazionale. By Alessandro Tommasi Di Vignano. (Padua: Cedam-Casa Editrice Dott. Antonio Milani. 1960.180 pp.)” (på engelska). International and Comparative Law Quarterly 10 (4): sid. 937–937. ISSN 0020-5893.
- ^ ”A Szent István Rend tagjai” (på ungerska). tornai.com. Arkiverad från originalet den 22 december 2010. https://web.archive.org/web/20101222022855/http://tornai.com/rendtagok.htm. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”Орден “Св. Св. Равноапостоли Кирил и Методий”” (på bulgariska). Н.В. Цар Симеон II. https://www.kingsimeon.bg/simvoli-i-ordeni/velikiyat-magistar-na-balgarskite-ord/orden-sv-sv-ravnoapostoli-kiril-i-met/. Läst 2 februari 2026.
- ^ Krizman, Bodan (1980) (på kroatiska). Pavelić između Hitlera i Mussolinija. Globus. sid. 300–305
- ^ ”Kolana Řádu Bílého lva aneb hlavy států v řetězech” (på tjeckiska). vyznamenani.net. https://www.vyznamenani.net/?p=1053. Läst 2 februari 2026.
- ^ Pedersen, Jørgen (2009) (på danska). Riddere af Elefantordenen, 1559–2009. Syddansk Universitetsforlag. sid. 466. ISBN 978-87-7674-434-2
- ^ ”Teenetemärkide kavalerid” (på estniska). Vabariigi Presidendi Kantselei. 2026. https://president.ee/et/teenetemargid/teenetemarkide-kavalerid. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”Suomen Valkoisen Ruusun ritarikunnan suurristin ketjuineen saajat” (på finska). Ritarikunnat. 9 oktober 2020. https://ritarikunnat.fi/ritarikunnat/palkitut/suomen-valkoisen-ruusun-ritarikunnan-suurristin-ketjuineen-ulkomaalaiset-saajat/. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”Königlicher Haus-orden von Hohenzollern” (på tyska). Königlich Preussische Ordensliste (supp. 1890–1891). 1886. sid. 108. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015049878823&view=1up&seq=114&skin=2021
- ^ [a b] ”Großherzogliche Orden” (på tyska). Hof- und Staats-Handbuch des Großherzogtum Baden. 1896. sid. 63 & 77. https://digital.blb-karlsruhe.de/blbihd/periodical/pageview/1878737
- ^ ”Königliche Orden” (på tyska). Hof- und Staats-Handbuch des Königreich Bayern. 1906. sid. 7
- ^ ”Großherzogliche Hausorden” (på tyska). Staatshandbuch für das Großherzogtum Sachsen / Sachsen-Weimar-Eisenach. 1900. sid. 16. https://web.archive.org/web/20200906150133/https://zs.thulb.uni-jena.de/rsc/viewer/jportal_derivate_00185861/Staatshandbuch_Film_Nr_16_0245.tif
- ^ ”Königlich Orden”. Staatshandbuch für den Königreich Sachsen: 1901. Heinrich. 1901. sid. 4. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015030492006&view=1up&seq=44&skin=2021
- ^ ”Königliche Orden”. Hof- und Staats-Handbuch des Königreich Württemberg. 1907. sid. 28. https://archive.org/details/bub_gb_Pc5CAAAAYAAJ/page/n63
- ^ ”明治時代の勲章外交儀礼” (på japanska). 明治聖徳記念学会紀要. 2017. sid. 149. http://meijiseitoku.org/pdf/f54-5.pdf. Läst 30 januari 2026.
- ^ Ducmane, Kristīne (1993) (på lettiska). Apbalvojumi Latvijas Republikā 1918–1940. Latvijas vēstures muzejs. sid. 12. ISBN 5-89960-040-3
- ^ ”Partie officielle” (på franska). Journal de Monaco. 30 december 1890. https://journaldemonaco.gouv.mc/var/jdm/storage/original/application/7c1e359e6a73d7d82a61dfbaad8e51bb.pdf. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”Court Circular” (på engelska). The Times: sid. 7. 23 maj 1902.
- ^ ”Broń i Barwa, 1935, nr 7” (på polska). Stowarzyszenie Przyjaciół Muzeum Wojska. 19 april 2013. http://bibliotekacyfrowa.eu/dlibra/show-content/publication/34917/edition/30663. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”The Equestrian Order of San Marino” (på engelska). Consulate of San Marino to the UK. 2026. https://www.consolatosanmarino.uk/en/the-equestrian-order-of-san-marino/. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”พระราชทานเครื่องราชอิสริยาภรณ์ที่ประเทศยุโรป” (på thai). ratchakitcha.soc.go.th. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304213229/http://www.ratchakitcha.soc.go.th/DATA/PDF/2440/025/327.PDF. Läst 2 februari 2026.
- ^ ”Caballeros de la insigne orden del toisón de oro” (på spanska). Guóa Oficial de España. 1930. sid. 217. http://hemerotecadigital.bne.es/issue.vm?id=0001067117&search=&lang=es
- ^ ”Real y distinguida orden de Carlos III” (på spanska). Guóa Oficial de España. 1930. sid. 221. http://hemerotecadigital.bne.es/issue.vm?id=0001067117&search=&lang=es
- ^ ”Decreto Número 373” (på spanska). Boletín Oficial del Estado. 4 oktober 1937. http://www.boe.es/datos/pdfs/BOE//1937/349/A03666-03667.pdf. Läst 2 februari 2026.
- ^ Sveriges statskalender. P. A. Norstedt & söner. 1925. sid. 807. https://runeberg.org/statskal/1925/0813.html
- ^ (på norska) Norges Statskalender. 1906. sid. 791–792. https://www.nb.no/items/9d34dc1df422a103f32471edeab39151?page=457&searchText=N%C3%A6rup%20Kinck
- ^ (på engelska) Orders of Knighthood Awards and The Holy See – A historical, juridical and practical Compendium. Van Duren. 1983. sid. 33
- ^ [a b] Shaw, William Arthur (1906) (på engelska). The knights of England; a complete record from the earliest time to the present day of the knights of all the orders of chivalry in England, Scotland, and Ireland, and of knights bachelors. Sherratt and Hughes. sid. 68 & 416. http://archive.org/details/cu31924092537418. Läst 2 februari 2026
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Viktor Emanuel III.
|