Prometium

Prometium
Nummer 61 Tecken Pm Grupp N/A Period 6 Block f
Pm ↓ Np Neodym ← Prometium → Samarium     [Xe] 4f5 6s2             61Pm                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	146,9151 u
Utseende	Metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet	7 264 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 373 K (1 100 °C)
Kokpunkt	3 273 K (3 000 °C)
Molvolym	20,23 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	86,7 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	185 (205) pm
Jonisationspotential	Första: 540 kJ/mol Andra: 1 050 kJ/mol Tredje: 2 150 kJ/mol Fjärde: 3 970 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f5 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 23 ,8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	3 (svag bas)
Elektronegativitet	1,13 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Prometiumisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 143Pm {syn.} 265 dagar ε 1,041 143Nd 144Pm {syn.} 363 dagar ε 2,332 144Nd 145Pm {syn.} 17,7 år ε α 2,322 0,163 145Nd 141Pr 146Pm {syn.} 5,53 år ε β- 1,472 1,542 146Nd 146Sm 147Pm {syn.} 2,6234 år β- 0,224 147Sm 148Pm {syn.} 5,370 dagar β- 2,468 148Sm 149Pm {syn.} 53,08 timmar β- 1,071 149Sm
Säkerhetsinformation
Övriga faror Radioaktiv
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Prometium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Ämnet förekommer inte naturligt.^[1]

Alla isotoper av prometium är radioaktiva. De 14 kända isotoperna har masstal från 141 till 154 och halveringstid från 34 sekunder till 17,7 år.^[2]

Prometium bildas i naturen i mycket små mängder. Det påvisades första gången 1941 vid bestrålning av neodym och praseodym med α-partiklar, neutroner och deutroner (kärnan i deuteriumatomen, tungt väte, ²H).^[2]

Tekniskt används prometium som β-strålare vid radioaktiv tjockleksbestämning och ingår i vissa självlysande färger samt i specialbatterier, t. ex. för pacemakers.^[2]

v • r Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18  1  H He  2  Li Be B C N O F Ne  3  Na Mg Al Si P S Cl Ar  4  K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr  5  Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe  6  Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn  7  Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas