Wikipedia:Ukens artikkel

Gjerdalen (lulesamisk: Jierddavuobme) er en dal i Sørfold og Hamarøy. Den strekker seg i nordøstlig retning fra Kobbvatnet opp mot Kirkefjellet . Nederst er dalen vid og frodig med både furu- og bjørkeskog, mens den øverst er smalere og vegetasjonsløs. Dalen er omkranset av store fjell og høye tinder med blankskurte fjellvegger. Det går en anleggsvei langsetter dalen, som ble anlagt i forbindelse med byggingen av Kobbelv kraftverk i 1980-årene. Gjerdalselva er kraftig regulert både på grunn av denne og senere mindre utbygginger. E6 krysser nedre del av dalen.

Gjerdalen har vært brukt av reindriftsamer i alle fall siden middelalderen, men det finnes arkeologiske spor etter aktivitet også i vikingtiden. Også i dag er reinbeite viktig her. Ellers er dalen brukt for friluftsaktiviteter. I tillegg til anleggsveien som gir enkel tilgang i sommerhalvåret, er det også tilrettelegging i form av hytter og stier. Bortsett fra Kobbvassgrenda nederst i dalen, er det ikke fast bosetning i Gjerdalen. ► Les mer her.

En fôrbåt (engelsk: fish feed carrier) er et lasteskip (ofte bulkskip) konstruert for transport og levering av fiskefôr til fiskeoppdrett. Skipet henter fôr fra en fôrfabrikk, og frakter det til ett eller flere fiskeoppdrettsanlegg. Fiskefôret transporteres som bulklast, eller i storsekker, også kalt bigbags.

Fôrbåter er spesialbygde for å frakte fiskefôret som bulklast, altså i løsvekt. Fôret blir pumpet gjennom spesialiserte lossesystemer inn i fôrsiloer på en fôrflåte. Losseanleggene har ofte lang rekkevidde for overføring av fôret, slik at fôrbåten kan pumpe fôret inn i fôrsiloen uten å ligge fortøyd til merdkanten eller fôrflåten. Ved lossing benyttes ofte automatiserte systemer for å holde skipet stabilt og i ro. ► Les mer her.

Tocotukan (Ramphastos toco) er ein fugleart i tukanfamilien Ramphastidae. Han er den største arten i familien og har eit særmerkt utsjånadstrekk med svart kropp, kvit strupe, bryst og overhaledekkjefjører, og raude underhaledekkjefjører. Det mest iaugefallande kjenneteiknet er det enorme nebbet, som er guloransje med svart basis og ein stor svart flekk på spissen. Arten er endemisk til Sør-Amerika, der han har ei vid utbreiing frå guyanastatane sørover til nordlege Argentina og marginalt inn i Uruguay. Utbreiingsområdet har dei siste åra vorte utvida sørover. I motsetnad til mange andre tukanartar, som lever i samanhengande skog, held tocotukanen til i ulike halvopne leveområde opp til 1 750 meters høgd. Han er særleg vanleg i den brasilianske cerradoen, i galleriskogar og i våtmarksområda i Pantanal. Les meir …

The Wall er det 11. studioalbumet til den engelske rockegruppa Pink Floyd, gjeve ut 30. november 1979 på Harvest og Columbia Records. Det er ein rockeopera og utforskar soga om Pink, ei utsliten rockestjerne som etter kvart isolerer seg sjølv frå samfunnet bak ein symbolsk mur. Plata vart ein stor suksess og låg 15 veker på toppen av den amerikanske albumlista og nådde tredjeplassen i Storbritannia. I 1982 vart det laga ei filmutgåve av soga med same namn, regissert av Alan Parker.

The Wall er det siste albumet med Pink Floyd som ein kvartett. Klaverspelaren Richard Wright fekk sparken av Waters under produksjonen, men vart verande som betalt musikar. Det vart gjeve ut tre singlar frå albumet: «Another Brick in the Wall, Part 2», «Run Like Hell» og «Comfortably Numb». Frå 1980 til 1981 framførte Pink Floyd heile albumet under ein turné som bestod av avanserte, teatralske effektar. Les meir …

Den globale opvarmning er betegnelsen for den ændring i Jordens klima, der er sket i de sidste omkring 100 år på grund af stigningen i den gennemsnitlige temperatur samt de heraf følgende konsekvenser. Der er mange videnskabelige observationer, der viser, at klimaet (eller ‘’klimasystemet’’) bliver varmere. Mange af de observerede ændringer siden 1950'erne har ikke fortilfælde i tidligere temperaturmålinger, som går tilbage til midten af 1800-tallet eller i klimaproxy-data (afledt af blandt andet årringe, sedimenter og iskerneboringer), som går tusindvis af år tilbage.

Der er stor enighed blandt forskere om, at det er "ekstremt sandsynligt", at menneskeskabt påvirkning er den dominerende årsag til den observerede opvarmning siden midten af 1900-tallet.

Forventede konsekvenser af global opvarmning er øgede temperaturer, havstigninger, ændring af nedbørsmønstre og ørkenspredning i de subtropiske klimabælter. Opvarmningen forventes at være større over land end over hav og størst i Arktis med reduktion af gletsjere, permafrost og havis til følge. Andre forandringer kan blive hyppigere forekommende ekstremt vejr (f.eks. hedebølger, tørke, skybrud med oversvømmelser og kraftige snefald), forsuring af havene og faldende biodiversitet. Alvorlige konsekvenser for mennesker og samfund er faldende forsyningssikkerhed af fødevarer på grund af svigtende høst samt affolkning af beboede områder ved stigende vandstand. Klimasystemet har stor "træghed", og drivhusgasser vil forblive i atmosfæren i lang tid. Derfor vil mange af disse konsekvenser ikke blot eksistere i flere årtier eller århundreder, men i flere tusinde år.

Mulige tiltag imod global opvarmning er reduktion i udledning af drivhusgasser og geoengineering. ► Læs mere

Fotografi er en teknik, praksis og kunstart, som skaber billeder ved hjælp af opfanget lys, i dag mest elektronisk ved hjælp af en billedsensor eller tidligere kemisk ved hjælp af et lysfølsomt materiale såsom fotografisk film. Fotografi anvendes inden for videnskab, fremstillingsvirksomhed og erhvervsliv, såvel som mere direkte i kunst, film- og videoproduktion, samt til rekreative formål, hobby og massekommunikation

Typisk bruges en linse til at fokusere lyset, der reflekteres eller udsendes fra det motiv, man ønsker at afbilde, hvorved der dannes et billede af motivet på den lysfølsomme overflade inde i et kamera under en tidsbestemt eksponering. I en elektronisk billedsensor frembringes en elektrisk ladning ved hver pixel på billedsensoren, som behandles elektronisk og lagres i en digital billedfil, til efterfølgende visning eller behandling.

Før fremkomsten af digital fotografering brugte man film med kemisk emulsion, der efterfølgende skulle fremkaldes for at danne negativer eller projicerbare dias, og negativer skulle printes som positive billeder, normalt i forstørret form. Dette blev typisk gjort af fotografiske laboratorier, men mange amatørfotografer og fotokunstnere gjorde det selv. ► Læs mere

Cheopspyramidens schakt är totalt fyra gångar som leder från konungens kammare och drottningens kammare i Cheopspyramiden i riktning snett uppåt utåt efter en inledande horisontell del. Två schakt utgår från vardera kammare i nordlig och sydlig riktning. Gångarna har ett ungefärligt kvadratiskt tvärsnitt av 20 × 20 cm, och de båda från Konungens kammare är öppna både mot pyramidens utsida och in mot kammaren. Schakten från Drottningens kammare är blockerade i sina ändpunkter och var ursprungligen även blockerade där de ansluter mot kammaren.

Taket och väggarna i schakten är med några få undantag byggda genom att urtag gjorts i ett solitt kalkstenblock (upp-och-nedvänd U-form) som står på en slät kalkstensyta som skapar golvet i schakten. De byggnadsblock som ansluter mot Konungens kammare är av granit. Dessa schakt är unika för Cheopspyramiden och liknande schakt har aldrig hittats i någon annan pyramid. ► Läs mer …

En dvärgplanet är, enligt Internationella astronomiska unionens (IAU:s) definition, en himlakropp som ligger i en bana kring solen, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne. En planet måste alltså ha tillräcklig massa för att övervinna stelkroppskrafterna och uppnå hydrostatisk jämvikt.

IAU erkänner för närvarande fem dvärgplaneter: Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris.

Begreppet dvärgplanet infördes 2006 som en del av den tredelade kategoriseringen av himlakroppar med sin bana runt solen. Orsaken till omkategoriseringen var upptäckten av ett flertal transneptunska objekt som konkurrerade med Pluto i storlek och slutligen upptäckten av en himlakropp som till och med var större, Eris. Detta innebar att en dvärgplanet blev ett mellanting mellan en konventionell planet och småplaneter som till exempel asteroider. Den officiella definitionen som antogs av IAU 2006 har både hyllats och kritiserats och är än i dag ifrågasatt av vissa forskare. ► Läs mer …